Joey

Jag borde ha blivit född i Borneos regnskog. Det är som att befinna sig mitt i en inspelning av världens häftigaste film. Extremt tät vegetation med träd som är enorma och lianer som ringlar sig på det mest envisa sätt runt träden. Viljan att ta tag i en lian och kasta sig nedför de höga stup som den kuperade djungeln erbjöd var stor och frestande. Att ta sig runt i regnskogen är dock lättare sagt än gjort. Även fast man har bra kondition och är vältränad så kan jag utan överdrift påstå att dagens bedrift kan vara bland det jobbigaste jag gjort. (T.o.m. jobbigare än att springa uppför grisberget med en kille på ryggen och Micke Renberg som skriker "GE INTE UPP" från toppen).
Naturligtvis så sprang vi inte. Men att befinna sig i en regnskog där allt är extremt tätt, extremt varmt och extremt fuktigt påverkar din kropp ordentligt. Du får svårare att andas. Du svettas fatalt och insekter omringar dig. Är det värt det?

Svaret är - Oh ja.

Det vi har sett idag är förmodligen det mest näringsrika du kan ge din själ. Men det kostar.. Efter massor med timmar av svett, hunger och allmän orkeslöshet så kom vi tillbaka till utgångspunkten där vi beställde lunch. Strax efter att vi fått vår mat så upptäckte Niclas att det satt något klippigt och envist på hans fot. Han slet bort den direkt och tog sedan av sig skon där det satt fullt med blodiglar. Även jag hade 5-6 stycken totalt.
Det slutade inte blöda förrän ca 1,5 timme senare. Dem hade rotat sig in djupt i våra fötter dem äckliga blodsugarna. Nästa gång blir det till att ha strumpor på sig.
När vi skulle korsa ett vattendrag så tappade jag dessutom kameran i vattnet.. Förhoppningsvis så börjar den fungera igen, har satt den på torkning. Så jag har inte så många bilder från dagen. Här kommer några iallafall.

Kom ihåg detta - Bilder ger absolut ingen rättvisa åt denna vackra plats! Detta måste upplevas själv.